Summer Art Stockholm

By invitation from Konstfrämjandet Jan Rydén on June 21 painted one of the pictograms from his book ”Allborgarrätten The Right to the City as a Swedish Tradition” on Swedenborgsgatan which is pedestrian during the summer. The pictogram chosen was ”Fristaden, Free City, Freistadt” which promotes the liberties associated with urban life as well as the idea of cities as places of refuge from prosecution. Simultaneously Rydén’s sound piece ”Allborgarrätten” can be heard by passers-by until the end of summer. He reads excerpts from the book. The painting was done in ephemeral material and will fade away completely during summer.

Konstfrämjandet has promoted art in Sweden since 1947.

Sommarkonst! Allborgarrätten på Swedenborgsgatan i sommar

Istället för en p-ruta. Som en performance målades den 21 juni piktogrammet ”Fristaden” från Allborgarrätten på Swedenborgsgatan. Målningen finns kvar under sommarens satsning på gågata men kommer sakta att nötas bort. ”Fristaden” är också titeln på ett kapitel i boken där de idén om fristaden belyses: Stad

en som plats för yttrandefrihet, kultur, annorlunda livsstilar, företagsamhet och förverkligande av annorlunda drömmar. Inbjudan kommer från  Konstfrämjandet som har lokaler intill. Samtidigt kan du varje dag höra utsnitt av ”Allborgarrätten” som ljudverk i Konsfrämjandets ”Ljud i porten”. Tack till alla på Konstfrämjandet och särskilt Per Hasselberg som hjälpte till att fotografera. Trevlig sommar i stan!

Bokrelease på Färgfabriken

allborgarra%cc%88tten

Torsdag 9 februari 2017
kl 17-20 på Färgfabriken

Den officiella Stockholmsreleasen av allborgarrätten. Jan Rydén berättar om tankarna bakom boken kl 18. Bar och kafé är öppet

Lokal: Färgfabriken Kafé, Lövholmsbrinken 1

Allborgarrätten: Försök till en urban allemansrätt

Allborgarrätten är den nya urbana motsvarigheten till allemansrätten. Ordet är skapat av den svenske konstnären Jan Rydén. I essäboken Allborgarrätten: Försök till en urban allemansrätt undersöker han idén ur ett svenskt perspektiv och knyter an till en aktuell internationell diskussion om rätten till staden, Henri Lefebvres ”Le Droit a la ville”. Parallellt med texten har Rydén skapat en serie piktogram som följer en egen poetisk logik. Boken är på både svenska och engelska. Dess engelska titel är Allborgarrätten The Right to the City as a Swedish Tradition.

Allborgarrätten’ is a newly coined concept that promises to be the urban equivalent of the rural, traditional Swedish ‘allemansrätten’ – everyman’s right to roam freely in nature. The rural right is one most Swedes know by heart, even though they now live in cities.

Through the Nordic lens, Rydén explores themes like the right to the city, national identity and connects it to a larger global discourse. Along with this verbal exploration Jan Rydén has created a series of pictograms, a pictorial grammar of sorts, which follows its own poetic logic. Please note that the book is bilingual, English and Swedish in the same volume.

Allborgarrätten published

Finally my artist book ‘Allborgarrätten: The Right to the City as a Swedish Tradition’ is published.  Please note that the book is bilingual, English and Swedish in the same volume.

allborgarra%cc%88tten

‘Allborgarrätten’ is a newly coined concept that promises to be the urban equivalent of the rural, traditional Swedish ‘allemansrätten’ – everyman’s right to roam freely in nature. The rural right is one most Swedes know by heart, even though they now live in cities.

Through the Nordic lens, Rydén explores themes like the right to the city, national identity and connects it to a larger global discourse. Along with this verbal exploration Jan Rydén has created a series of pictograms, a pictorial grammar of sorts, which follows its own poetic logic. The book is published in both English and Swedish.

Available at selected museum shops, or at www.arvinius.se, www.adlibris.se, www.bokus.com.

Allborgarrätten: The Right to the City as a Swedish Tradition

Allborgarrätten’ is a newly coined concept that promises to be the urban equivalent of the rural, traditional Swedish ‘allemansrätten’ – everyman’s right to roam freely in nature. The rural right is one most Swedes know by heart, even though they now live in cities. Through the Nordic lens, Rydén explores themes like the right to the city, national identity and connects it to a larger global discourse. Along with this verbal exploration Jan Rydén has created a series of pictograms, a pictorial grammar of sorts, which follows its own poetic logic. The book is set to be launched in September 2016, in both English and Swedish.

‘Allborgarrätten’ är den nya urbana motsvarigheten till allemansrätten. Ordet är skapat av den svenske konstnären Jan Rydén. I essäboken Allborgarrätten: Rätten till staden som en svensk tradition undersöker han idén och knyter an till en internationell diskussion om rätten till staden. Parallellt med texten har Rydén skapat en serie piktogram som följer en egen poetisk logik. Boken publiceras på både svenska och engelska.

PRESALE €30 €25

Hard back, 300 pages

Illustrated

Pre-order you copy at info@arvinius.se

BACKGROUND

Jan Rydén’s ultimate goal is to make the urban allborgarrätten a part of the Swedish Constitution, just as the rural right already is. Rydén embarked on the project of allborgarrätten with a starting point firmly entrenched in the Nordic context. However, along the way he has discovered that his work is part of a global discourse on the Right to the City, which has been particularly important in Latin America. The formulation of the Right to the City has its roots in, among others, the work of French philosopher Henri Lefebvre, who’s ”Le droit à la ville” was published early in 1968.

Allemansrätten is a type of commoners’ right to e.g. walk, hike and camp or pick flowers and berries even extending onto other peoples’ lands. The traditional allemansrätten is strongly connected to Swedish natural identity, it is a matter of national pride, and is taught to every child.

The neologism allborgarrätten, approximately ”every burgher’s right”, connects the right not to nationality but to all those who dwell in the city, including those who are there temporarily including fluid parts of the populations such as migrants, guest workers and commuters.Rights such as allemansrätten were once common in many European countries but have to a large extent dissapeared. They were preserved in Nordic countries, possibly because feudalism and serfdom were never established in those societies.

 

 

 

Allborgarrätten Göteborgs konsthall 3 februari 2016

 

Dokumentation från en platsspecifik installation av Jan Rydén på Göteborgs konsthall vid ett samtal den 3 februari 2016. Till den kommande boken ”allborgarrätten” utvecklar Jan Rydén en grammatik av piktogram som hänvisar till olika rättigheter och skyldigheter i det offentliga rummet. Symbolerna är besläktade både med de piktogram som brukar finnas på allmänna platser, men även med alkemins symbolspråk och tarotkortens  bilder. Boken kommer att illustreras av träsnitt med liknande symboler. De följer en egen poetisk logik som löper parallellt med den resonerande essän. Arbetet är en fortsättning på projektet Thinking Through Painting där Jan Rydén undersökte icke-verbalt tänkande.
Allborgarrätten är ett nyskapat ord av Jan Rydén för vad som skulle kunna bli den urbana motsvarigheten till allemansrätten. Vi vet hur vi ska uppföra oss i skog och mark, men i staden är vi osäkra på både rättigheter och skyldigheter. Trots att vi lever i ett alltmer urbant samhälle.
Men vad får vi göra i staden egentligen? Och vem är det som bestämmer och sätter gränser?

Genom ett antal publika samtal kring allborgarrätten samlas material in för en kommande bok om allborgarrätten. Boken skall fungera som en utgångspunkt för fortsatta samtal kring våra rättigheter i stadsrummet. Rydéns mål är att allborgarrätten ska in i regeringsformen. ”Alla ska ha tillgång till staden enligt allborgarrätten”.

Allemansrätten är en praxis som blivit lag. Det är en sedvänja, men själva uttrycket etablerades först på 1940-talet, efter en statlig utredning (1937). En andra semestervecka hade tillkommit och stadsborna skulle ut i skog och mark. Det kom dock att dröja fram till 1994 innan allemansrätten skrevs in i regeringsformen under parollen ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

Inom ramarna för samtalet på Göteborgs konsthall deltog även konstnären Kristoffer Svenberg som berättade om sitt projekt Mallrats. Det är ett samarbete med Göteborgs konsthall där Kristoffer Svenberg ihop med ungdomar testat det offentliga rummets möjligheter och begränsningar. Genom workshops och performance undersöker Svenberg var gränsen för det offentliga rummet går genom arbeten i privata och halv-privata rum som exempelvis kommersiella gallerior.

Allborgarrätten på Husby konsthall 21 november – 6 december

 

allborgarrätten husby konsthall

Lördag den 21 november är det vernissage för ”Allborgarrätten” på Husby konsthall. Kl.15 genomförs ett publikt samtal kring begreppet allborgarrätt, en urban motsvarighet till allemansrätten. I skog och mark är svenskar väldigt säkra på vilka rättigheter och skyldigheter vi har. Men i stadsmiljön är många osäkra på vad som gäller. Får man exempelvis genomföra en politisk demonstration i en shoppinggalleria? Är det inte privat mark? (Svaret är Ja. Och Ja.)

Samtalet sker i en installation av mina verk som kommer finnas kvar under utställningstiden. Allborgarrätten kommer att bli en bok som publiceras 2016. Utställningen på Husby konsthall handlar just om Artists’ books.
Välkomna!

Jag kommer också genomföra ett samtal på Södertälje konsthall den 17 december och likaså på Göteborgs konsthall den 3 februari 2016. Projektet genomförs med stöd av Konstnärsnämnden.

Allborgarrätten på Verkstad Rum för konst i Norrköping

Norrköping_0393

Allborgarrätten Verkstad Rum för konst, Norrköping
Allborgarrätten Verkstad Rum för konst, Norrköping

Allborgarrätten på Verkstad Rum för konst i Norrköping den 5 september 2015. Ett samtal genomfördes med konstnären Sindri Leifsson (Island) samt Maryam Fanni och Åsa Johansson från Mejan Arc på Kungliga Konsthögskolan. Curators var Susanne Ewerlöf och Sarah Guarino Florén. Den viktigaste lärdomen jag fick med mig från samtalet var skillnaden mellan ”allmän platsmark” i stadsplanering, och ”offentlig plats” enligt Ordningslagen som Maryam Fanni och Åsa Johansson gjorde mig uppmärksam på.

Offentliga platser i Sverige är enligt 1 kap. 2 § Ordningslagen:

  1. allmänna vägar,
  2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,
  3. områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt
  4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik.

Inomhusgallerier är alltså enligt lagen offentliga platser, med allt vad det innebär.

Allborgarrätten Verkstad Rum för konst, Norrköping
Allborgarrätten Verkstad Rum för konst, Norrköping
Allborgarrätten Verkstad Rum för konst, Norrköping
Allborgarrätten Verkstad Rum för konst, Norrköping