Allborgarrätten: The Right to the City as a Swedish Tradition

Allborgarrätten’ is a newly coined concept that promises to be the urban equivalent of the rural, traditional Swedish ‘allemansrätten’ – everyman’s right to roam freely in nature. The rural right is one most Swedes know by heart, even though they now live in cities. Through the Nordic lens, Rydén explores themes like the right to the city, national identity and connects it to a larger global discourse. Along with this verbal exploration Jan Rydén has created a series of pictograms, a pictorial grammar of sorts, which follows its own poetic logic. The book is set to be launched in September 2016, in both English and Swedish.

‘Allborgarrätten’ är den nya urbana motsvarigheten till allemansrätten. Ordet är skapat av den svenske konstnären Jan Rydén. I essäboken Allborgarrätten: Rätten till staden som en svensk tradition undersöker han idén och knyter an till en internationell diskussion om rätten till staden. Parallellt med texten har Rydén skapat en serie piktogram som följer en egen poetisk logik. Boken publiceras på både svenska och engelska.

PRESALE €30 €25

Hard back, 300 pages

Illustrated

Pre-order you copy at info@arvinius.se

BACKGROUND

Jan Rydén’s ultimate goal is to make the urban allborgarrätten a part of the Swedish Constitution, just as the rural right already is. Rydén embarked on the project of allborgarrätten with a starting point firmly entrenched in the Nordic context. However, along the way he has discovered that his work is part of a global discourse on the Right to the City, which has been particularly important in Latin America. The formulation of the Right to the City has its roots in, among others, the work of French philosopher Henri Lefebvre, who’s ”Le droit à la ville” was published early in 1968.

Allemansrätten is a type of commoners’ right to e.g. walk, hike and camp or pick flowers and berries even extending onto other peoples’ lands. The traditional allemansrätten is strongly connected to Swedish natural identity, it is a matter of national pride, and is taught to every child.

The neologism allborgarrätten, approximately ”every burgher’s right”, connects the right not to nationality but to all those who dwell in the city, including those who are there temporarily including fluid parts of the populations such as migrants, guest workers and commuters.Rights such as allemansrätten were once common in many European countries but have to a large extent dissapeared. They were preserved in Nordic countries, possibly because feudalism and serfdom were never established in those societies.

 

 

 

Allborgarrätten Göteborgs konsthall 3 februari 2016

 

Dokumentation från en platsspecifik installation av Jan Rydén på Göteborgs konsthall vid ett samtal den 3 februari 2016. Till den kommande boken ”allborgarrätten” utvecklar Jan Rydén en grammatik av piktogram som hänvisar till olika rättigheter och skyldigheter i det offentliga rummet. Symbolerna är besläktade både med de piktogram som brukar finnas på allmänna platser, men även med alkemins symbolspråk och tarotkortens  bilder. Boken kommer att illustreras av träsnitt med liknande symboler. De följer en egen poetisk logik som löper parallellt med den resonerande essän. Arbetet är en fortsättning på projektet Thinking Through Painting där Jan Rydén undersökte icke-verbalt tänkande.
Allborgarrätten är ett nyskapat ord av Jan Rydén för vad som skulle kunna bli den urbana motsvarigheten till allemansrätten. Vi vet hur vi ska uppföra oss i skog och mark, men i staden är vi osäkra på både rättigheter och skyldigheter. Trots att vi lever i ett alltmer urbant samhälle.
Men vad får vi göra i staden egentligen? Och vem är det som bestämmer och sätter gränser?

Genom ett antal publika samtal kring allborgarrätten samlas material in för en kommande bok om allborgarrätten. Boken skall fungera som en utgångspunkt för fortsatta samtal kring våra rättigheter i stadsrummet. Rydéns mål är att allborgarrätten ska in i regeringsformen. ”Alla ska ha tillgång till staden enligt allborgarrätten”.

Allemansrätten är en praxis som blivit lag. Det är en sedvänja, men själva uttrycket etablerades först på 1940-talet, efter en statlig utredning (1937). En andra semestervecka hade tillkommit och stadsborna skulle ut i skog och mark. Det kom dock att dröja fram till 1994 innan allemansrätten skrevs in i regeringsformen under parollen ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

Inom ramarna för samtalet på Göteborgs konsthall deltog även konstnären Kristoffer Svenberg som berättade om sitt projekt Mallrats. Det är ett samarbete med Göteborgs konsthall där Kristoffer Svenberg ihop med ungdomar testat det offentliga rummets möjligheter och begränsningar. Genom workshops och performance undersöker Svenberg var gränsen för det offentliga rummet går genom arbeten i privata och halv-privata rum som exempelvis kommersiella gallerior.

Allborgarrätten på Husby konsthall 21 november – 6 december

 

allborgarrätten husby konsthall

Lördag den 21 november är det vernissage för ”Allborgarrätten” på Husby konsthall. Kl.15 genomförs ett publikt samtal kring begreppet allborgarrätt, en urban motsvarighet till allemansrätten. I skog och mark är svenskar väldigt säkra på vilka rättigheter och skyldigheter vi har. Men i stadsmiljön är många osäkra på vad som gäller. Får man exempelvis genomföra en politisk demonstration i en shoppinggalleria? Är det inte privat mark? (Svaret är Ja. Och Ja.)

Samtalet sker i en installation av mina verk som kommer finnas kvar under utställningstiden. Allborgarrätten kommer att bli en bok som publiceras 2016. Utställningen på Husby konsthall handlar just om Artists’ books.
Välkomna!

Jag kommer också genomföra ett samtal på Södertälje konsthall den 17 december och likaså på Göteborgs konsthall den 3 februari 2016. Projektet genomförs med stöd av Konstnärsnämnden.

Allborgarrätten på Verkstad Rum för konst i Norrköping

Norrköping_0393

Allborgarrätten Verkstad Rum för konst, Norrköping
Allborgarrätten Verkstad Rum för konst, Norrköping

Allborgarrätten på Verkstad Rum för konst i Norrköping den 5 september 2015. Ett samtal genomfördes med konstnären Sindri Leifsson (Island) samt Maryam Fanni och Åsa Johansson från Mejan Arc på Kungliga Konsthögskolan. Curators var Susanne Ewerlöf och Sarah Guarino Florén. Den viktigaste lärdomen jag fick med mig från samtalet var skillnaden mellan ”allmän platsmark” i stadsplanering, och ”offentlig plats” enligt Ordningslagen som Maryam Fanni och Åsa Johansson gjorde mig uppmärksam på.

Offentliga platser i Sverige är enligt 1 kap. 2 § Ordningslagen:

  1. allmänna vägar,
  2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,
  3. områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt
  4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik.

Inomhusgallerier är alltså enligt lagen offentliga platser, med allt vad det innebär.

Allborgarrätten Verkstad Rum för konst, Norrköping
Allborgarrätten Verkstad Rum för konst, Norrköping
Allborgarrätten Verkstad Rum för konst, Norrköping
Allborgarrätten Verkstad Rum för konst, Norrköping

Samtalsturné kring allborgarrätten

Jag kommer genomföra ett antal publika samtal i olika svenska städer för att prata om vad en allborgarrätt skulle kunna och borde vara. Vilka rättigheter ska vi absolut ha i stadsrummet? Och vad är vi skyldiga våra grannar? Resultatet kommer att bli en bok om allborgarrätten. Ett utkast som sedan får växa vidare. Samtalen organiseras i samarbete med curator Sarah Guarino Florén.

Samtal 1 Tallkott talks, Brunkebergstorg, sommaren 2014.

Samtal 2 Rum för konst. Norrköping. Lördag den 5 september kl 16 2015

Samtal 3 Konsthall C, Hökarängen. Exakt datum TBA

Samtal 4 Husby konsthall, Husby, November 2015

Att jag själv tar en aktiv del i formandet av denna urbana sedvänja liknar hur allemansrätten kom till. Allemansrätten är en praxis som senare blivit lag. Det är en sedvänja, men själva uttrycket etablerades först på 1940-talet, efter en statlig utredning (1937). Det hade kommit en andra semestervecka, och stadsborna skulle ut i skog och mark. Men först 1994 skrevs den in i regeringsformen ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

Mål.

Projektet slutgiltiga mål är att Allborgarrätten ska in i regeringsformen. ”Alla ska ha tillgång till staden enligt allborgarrätten”

Allborgarratten skiss 1
Allborgarratten skiss 1

BOOK LAUNCH: STUDIO TALKS: THINKING THROUGH PAINTING

 

5195dfcd-4ad9-4f0a-9968-6d00f15b2194

Please join us in celebrating the new book Studio Talks: Thinking Through Painting, which will launch at the opening of the exhibition Thinking Through Painting, Part 2 at The Royal Academy of Fine Art in Stockholm this Saturday, 4 October, from 12-4 pm.

Thinking Through Painting is an on-going investigation of contemporary painting involving numerous discussions and studio visits over the past five years. Taking the artist’s perspective as a point of departure, this book collects commissioned texts and transcribed conversations between artists, theorists, curators and critics active in Stockholm, Oslo and New York. By exploring relationships between concept-based language and an embodied form of thinking through material and perception particular to painting, this book attempts to address the discourse surrounding painting and contemporary art.

With contributions by: Kristina Bength, Lina Bjerneld, Jonna Bornemark, Thomas Broomé, Camilla Carlberg, Marcia Sá Cavalcante Schuback, Thomas Elovsson, Jonatan Habib Engqvist, Jens Fänge, Marc Handelman, Lars-Erik Hjertström Lappalainen, Kristina Jansson, Jessica Kempe, Matts Leiderstam, Fredrik Liew, Monika Marklinger, Håkan Nilsson, Magnus af Petersens, Malin Pettersson-Öberg, David Reed, Håkan Rehnberg, Hanneline Rogeberg, Jan Rydén, Sigrid Sandström, Susanna Slöör, Wendy White and Johan Widén. The book is edited by Kristina Bength, Jonatan Habib Engqvist, Jan Rydén, and Sigrid Sandström.
”The contemporary institutional and theoretical art scene often seems to be uneasy, and at times even lost in its relationship to painting. Thinking Through Painting grew out of a common desire for an unpretentious conversation about painting as a relevant and living part of contemporary art.”
– From Studio Talks: Thinking Through Painting

FACTS
Language: English
Editors: Jan Rydén, Jonatan Habib
Engqvist, Kristina Bength, Sigrid
Sandström
Graphic design: Eva Lindeberg
No. of pages: 418
Format: 148 x 210 mm
Binding: Hardcover
Publication date: October 2014
ISBN: 978-91-87543-54-8
Retail price: 32 EURO

Pre-order the book here.

FOR MORE INFORMATION, CONTACT:
Marie Arvinius, Publisher
marie@arvinius.se t: +46 (0) 705 277 015

FOR PRESS INQUIRIES, CONTACT:
Julie Cirelli, Editor-in-chief
julie@arvinius.se t: +46 (0) 8 32 00 15

Jean-Luc Nancy improvises a lecture on improvisation

September 5, 5pm-8pm at Konstakademien during the exhibition Thinking Through Painting. An improvised lecture on improvisation with the French philosopher Jean-Luc Nancy.

The talk will be followed by an improvisation concert with:
Jean-Luc Nancy (voice)
Jesper Eriksson (saxophone)
Peter Schuback (cello)
Kristoffer Linder (percussion)
Davor Kajfes (piano)

Jean-Luc Nancy has written more than twenty books and hundreds of texts or contributions to volumes, catalogues and journals. His philosophical scope is very broad: from On Kawara to Heidegger, from the sense of the world and the deconstruction of Christianity to the Jena romantics of the Schlegel brothers.Nancy is influenced by philosophers like Jacques Derrida, Georges Bataille and Martin Heidegger. Is most known for La communauté désoeuvrée (translated as The Inoperative Community in 1991), at the same time a work on the question of community and a comment on Bataille. He has also published books on Heidegger, Kant, Hegel and Descartes. One of the main themes in his work is the question of our being together in contemporary society. In Être singulier pluriel (translated as Being Singular Plural in 2000) Nancy deals with the question how we can still speak of a ‘we’ or of a plurality, without transforming this ‘we’ into a substantial and exclusive identity. What are the conditions to speak of a ‘we’ today?

The evening has been made possible through generous support from the Philosophy department and Critical Cultural Theory research at Södertörn University, The Royal Academy and Institut français de Suède.

http://www.konstakademien.se/