Boka föredrag om ”En humanistisk klassicism”

Vad är klassisk arkitektur? Hur särskiljer sig kooperationens humanistiska klassicism i 1920-talets Stockholm från annan klassicism? Varför övergavs ornamentet när funkisen slog igenom? Hur kunde den helt nyetablerade bostadskooperationen i Stockholm på 1920-talet, i form av HSB och SKB, på så kort tid gå från idé till förverkligande och bygga så många bostäder med både hög teknisk standard och höga konstnärliga ambitioner? Det är några frågor jag diskuterar i min nya bok En humanistisk klassicism – Ornament, färg och materialitet i kooperativa bostadsområden i Stockholm 1915-1930

Vill du ha ett inspirerande och tankeväckande föredrag som grund för en diskussion om dessa eller närliggande frågor, så kommer jag gärna på besök till din organisation, ditt företag, skola eller högskola – eller ditt lokala bibliotek. Ni kan välja något av följande fyra inriktningar, eller föreslå en egen. Kontakta mig på e-post för mer information jan@janryden.com

Sven Wallander håller tal 9 augusti 1925 vid hörnet Falugatan och Rödabergsgatan.
Sven Wallander håller tal 9 augusti 1925 vid hörnet Falugatan och Rödabergsgatan. Ur HSBs arkiv hos CfN.

1. Idéhistoria, estetik och bostadspolitik

Klassicism och progressiv bostadspolitik. Se där en kombination som sätter myror i huvudet på dagens debattörer. Vad var den idéhistoriska bakgrunden till att de mest progressiva arkitekterna, stadsplanerarna och reformivrarna skapade idylliska, tillbakablickande stadsdelar? Varför ville de se bakåt, för att röra sig framåt? Hur hängde koloniträdgårdsrörelsen och trädgårdsstaden ihop med dessa kooperativa stadsdelar? Vi ser hur bostadskooperationens framväxt på 1910- och 1920-talet var ett svar på ett spekulativt, marknadsstyrt byggande av hyresrätter. I detta föredrag förklarar jag kopplingarna mellan bostadspolitik, sociala reformer och estetiska ideal.

2. Arkitektur och designmönster

Under perioden 1915-1930 skapades en rad småskaliga och pittoreska stadsdelar i Stockholm. I dessa kooperativa bostadsområde byggs överkomliga bostäder för arbetare med alla moderniteter, nytänkande produktion och högsta standard. Slående är hur snabbt utbyggnaden går, och att billiga bostäder byggs med både hög teknisk standard och höga konstnärliga ambitioner. Arkitekterna lägger stor vikt vid att skapa trivsel genom färgsättning, ornament, materialitet, stora planterade gårdar och vindlande gator. Det är en klassicism i mänsklig skala. I föredraget berättar jag hur husens arkitektur utformas i växelverkan med Per Hallmans stadsplaner, inspirerade av Camillo Sitte, och hur fasader, gårdar och planlösningar influeras av förändringar i samhället och tidens idéer. Två arkitekter som lyfts fram är Sven Wallander och Cyrillus Johansson.

Ornament, färger och materialitet på ett HSB-hus i Röda bergen.

3. Ornamentets roll. Varför försvann ornamentet, och är det på väg tillbaka?

Ornamentet är kanske den mest intressanta arkitekturfrågan att diskutera. Ornament har alltsedan Stockholmsutställningen 1930 legat långt ifrån dagens arkitekturpraktik. I föreläsningen går jag in på gränsdragningen mellan ornament och fasad, vilka olika arkitektoniska funktioner ornament har, och visar olika exempel från de kooperativa stadsdelarna. Jag gör också en närläsning av den dåtida svenske arkitekten Uno Åhréns argumentation mot ornament. Åhrén var ett viktigt namn, både som praktiker och inflytelserik skribent. I föreläsningen uppmärksammas också de kvinnliga konstnärer som smyckade HSBs fasader och entréer: Dagny Bohlin och Brita Hörlin.

Stockholms arbetarehems hus åt ensamstående kvinnor. Arkitekt: Theodor Kellgren. Foto: Jan Rydén Bonmot.

4. En introduktion till klassisk arkitektur och den humanistiska klassicismen.

De flesta har idag en ganska vaga kunskaper i klassiska arkitektur. I föredraget ger jag en översiktligt introduktion till klassisk arkitektur och ger därmed en referensram till den svenska tjugotalsklassicismen i allmänhet och till kooperationens humanistiska klassicism i synnerhet.

En humanistisk klassicism – Ornament, färg och materialitet i kooperativa bostadsområden i Stockholm 1915-1930 är på 288 sidor med ritningar, illustrationer och fotografier, både nytagna och arkivmaterial. Texten ger en historisk introduktion till 1920-talets progressiva bostadskooperation i Stockholm och till den estetik som formade dess arkitektur.

Annons

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s